Supermodernism

2005 Alsnögatan 40–48, Södermalm

Supermodernismen är en reaktion på postmodernismen och förespråkar ett mer avskalat och enklare uttryck. Den dök upp i slutet av 1900-talet som en fenomenologisk arkitektur som tilltalar upplevelsen av plats, med fokus på en sensuell upplevelse av rummet genom material och belysning i stället för idéer, symboler och skyltar.

Uttrycket myntades av den nederländske arkitekturkritikern Hans Ibelings och beskriver arkitekturen i globaliseringens tidsålder.

Byggnaden på Alsnögatan har en tydlig betoning på enkelhet och en återgång till modernismens neutralitet med sina odekorerade, slätputsade fasader och platta tak.

De stora glasytorna, generösa terrasserna och balkonger med genomskinliga fasader är, tillsammans med det faktum att byggnaden ligger nära vatten, också vanliga kännetecken för supermodernismen.